• språkvårdsaspekter
• språkpolitik
• konferensrapporter

Gå noggrant igenom och kontrollera samtliga punkter nedan innan du skickar in artikeln.

1. Bidrag till tidskriften skickas företrädesvis i elektronisk form till redaktionen. Text kan skickas i Microsoft Word-format (.doc) eller allra helst i s.k. "rich text format" (.rtf) på diskett eller som ett e-postmeddelande till någon av redaktörerna (se Kontaktuppgifter).
2. Artikeln kan vara skriven på svenska, norska eller danska.
3. Manuskriptet får vara högst 20 (A4) sidor (ca 40 000 tecken). Smärre bidrag: högst 10 sidor (ca 20 000 tecken)
4. Första sidan skall överst innehålla namnet på författaren, adress och e-postadress.
5. Titeln på artikeln skall stå efter författarens namn, adress och övrig kontaktinformation. Titeln skall vara kort och koncis (högst 7 ord).
6. Textmassan skall ordnas i stycken utan indragning. Styckeindelningen markeras med en tom rad.
7. Stilistiska markeringssätt inne i texten skall användas sparsamt (understrykning får inte användas). Om du vill framhäva något i texten kan du använda fet stil eller kursiv. I detta fall skall du skicka in hela texten också i pappersformat och markera i texten vilka ord/uttryck som skall framhävas.
8. Underrubriker kan men behöver inte numreras. Om du numrerar dem använd 1, 2,... för huvudrubriker och 1.1, 1.2,... för underrubriker.
9. Diagram, tabeller eller andra presentationer skickas i tryckkvalitet (utskrivet på laserskrivare i hög upplösning) på papper. I den löpande texten skall plats för diagram etc. markeras med uttrycket "DIAGRAM" etc.
10. Texten kan förses med länkar till andra källor på Internet. Adressen till sidan skrivs inom parentes och placeras inne i texten. Författarna är ansvariga för uppdatering av länkarna efter att artikeln har publicerats.
11. Alla noter och kommentarer bör placeras inom parentes inne i texten. Använd alltså inte fotnoter.
12. Litteraturhänvisningar inom parentes inne i texten skrivs så att man anger författarens efternamn, publiceringsår och de sidor som man hänvisar till. Då hänvisningen berör hela verket anger man inte sidor. Om författarens namn anges i texten upprepas det inte inom parentes. Alla verk som man hänvisar till i texten skall finnas med i litteraturförteckningen och tvärtom. Exempel:
    
    • I tekniskt fackspråk används verbalsusbtantiv enligt Köhler (1974: 293) bl.a. därför att de är abstrakta och begreppsliga och lämpar sig således bättre som termer än verb.
    • En faktor som kan höja andelen verbalsubstantiv i essäerna är emellertid att essäförfattarna behöver presentera sina åsikter på ett övertygande sätt. Ett verktyg för detta är verbalsubstantiv, eftersom man inte kan ifrågasätta en nominalfras på samma sätt som man kan ifrågasätta en sats (jfr Halliday & Martin 1993: 39 f.).
    • I min undersökning har jag följt samma principer som Westman (1974) har gjort i sin bruksprosaundersökning och Nordman (1992) i sin fackspråksundersökning.
    
    
13. Litteraturförteckning placeras i slutet av artikeln, förses med rubriken Litteratur och sammanställs enligt modellen:
    

    Thorell, Olof (1981). Svensk ordbildningslära. Stockholm: Esselte Studium.
    Ventola, Eija (1995). What's in an (Academic) Text? I: Organisation in Discourse. Proceedings from the Turku Conference, 109-128. Eds. Brita Wårvik, Sanna-Kaisa Tanskanen & Risto Hiltunen. Anglicana Turkuensia14.
    Viberg, Åke (1990). Svenskans lexikala profil. Svenskans beskrivning 17, 391-408. Åbo.

    
    
14. Elektroniska källor:
    

    Filosofisällskapets matrikel över nordiska filosofer. Tillgänglig på World Wide Web: URL: <http://www.fil.lu.se/matrikel/matrikel.html.>