|
- Some
of these available also in my pdf
archive
-
Nuopponen, Anita (1985). Den terminologiska termen och
ordet term . Erikoiskielet ja
käännösteoria . VAKKI -
seminaari V. s. 85-92. Published also in: Nordman (ed.)
(1992)
Fachsprachliche
Miniaturen , 105-111. Frankfurt am
Main, Berlin etc.: Peter Lang.
-
Suonuuti, Nordqvist, Laurén, Nuopponen (1985).
Terminologiarbete i ett tvåspråkigt land.
In: Datamaskinen og språket . Red. B.
Norevik. Bergen, Oslo etc.: Universitetsforlaget 1985. s.
166-169.
-
Nuopponen, Anita (1987). Bakgrund till en terminologisk
undersökning. Erikoiskielet ja
käännösteoria . VAKKI- seminaari VII. s.
90-95.
-
Nuopponen, Anita (1987). Om terminologisk forskning och dess
relation till de andra terminologiska
aktiviteterna. Nordterm 1987 , Rådet for
teknisk terminologi Oslo 1987, s. 74-80. Published also
in: Terminfo 1987/4, s. 13-19.
-
Nuopponen, Anita (1987). Termejä
termeistä. Pohjoismainen erikoiskielten ja
terminologian aikakauslehti 87/1. s. 6-7.
-
Nuopponen, Anita (ed.; 1988). LSP and Translation
Theory . VAKKI Seminar VIII. 265 s.
-
Nuopponen, Anita (1989). Ruotsin kieli
sanastotyössä. Sanastotyön käsikirja.
Soveltavan terminologian periaatteet ja
työmenetelmät, 114-
112 . SFS-käsikirja 50. Helsinki.
-
Nuopponen, Anita & Rolf Palmberg (eds; 1989). Special
languages and second languages: methodology and research .
AFinLA Yearbook 1989. 231 s.
-
Nuopponen, Anita (1990). Begreppet i terminologiläran och
terminologiarbetet. H. Picht (ed.): Terminologi, edb og
vidensteknik. Nordterm- symposium 1989, 5-14. Varde,
Danmark 1990: NORDTERM.
-
Nuopponen, Anita (1992). Begreppsrelationer och - system.
Teoksessa Terminologiläran och dess relationer till
andra områden . Nordisk forskarkurs i Mariehamn,
Åland 1990, 53- 65. Stockholm 1992: NORDTERM.
-
Nuopponen, Anita & Outi Järvi (1992).
Informatörsutbildningen vid Vasa universitet.
In: Terminologi, EDB og vidensteknik , 234-241. 2.
nordisk symposium Varde 1922. Varde, Danmark: Handelshöjskole
Syd.
-
Nuopponen, Anita (1993). Studier i kommunikationsforskning vid Vasa
universitet. In: Nordicom-Information om
masskommunikationsforskning i Norden Nr 2 1993, 19-
20.
-
Nuopponen, Anita (1993). Begriffssysteme und Textstruktur - am
Beispiel deutscher und finnischer Enzyklopädieartikel. In: H.
Schröder (ed.), Fachtextpragmatik , 99-
114. Gunter
Narr VerlagTübingen.
-
Nuopponen, Anita (1994). Begreppssystem för
terminologisk analys . [Concept systems
for terminological analysis] PhD dissertation. Acta Wasaensia.
University of Vaasa, Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (1994). Causal Relations In Terminological
Knowledge Representation. A paper in the Seminar "Terminology and
Knowledge Engineering: Knowledge representation and object
description", University of Vienna, Austria, 22-
23.1.1993. In: Terminology Science &
Research , vol. 5 (1994) no. 1, 36- 44.
Vienna.
-
Nuopponen, Anita (1994). Chasing a Fata Morgana - Terminology Work
and Hypermedia. In: M. Linna & P. Ruotsala
(eds), Hypermedia in Vaasa '94. Conference on Computers and
Hypermedia in Engineering Education , 326- 330.
-
Nuopponen, Anita (1994). On Causality and Concept Relationships.
In: Draskau & Picht (eds.): Terminology Science and
Terminology Planning , IITF-Workshop on
Theoretical Issues of Terminology Science, 217-230.
Vienna: TermNet.
-
Nuopponen, Anita (1994). Wüster revisited: On Causal Concept
Relationships and Causal Concept Systems. In: Brekke, Andersen,
Dahl & Myking (eds), Applications and Implications of
Current LSP Research , Proceedings of the 9th European
Symposium on LSP, Vol. II, 532- 539. Bergen:
Fagbokforlaget.
-
Nuopponen Anita (1995). Terminologiaoppia
käytännössä. Terminologilära i praktiken.
I: Att undervisa i tolkning , 19-26. Nordiska
språk- och informationscentret, Vasa universitet.,
Helsingfors.
-
Nuopponen, Anita (1995). Terminology as an instrument for
guaranteeing multilingualism. Published in the compendium of
comments of experts on the preliminary report "Some initiatives for
multilingualism and the European Union". The
Conference "Building linguistic pluralism: what initiatives
for Europe?" 19- 20.6.1995 Besançon, France. 4
p.
-
Nuopponen, Anita (1996). Concept systems and analysis of special
language texts. In: Gerhard Budin (Ed.), Multilingualism in
Specialist Communication , 1069- 1078. Proceedings of the
10th European LSP-Symposium, Vienna 29.8- 2.9.1995. IITF/TermNet,
Vienna.
-
Nuopponen, Anita (1996). Face-to-face Communication in the Internet
- Redefining Computer Mediated Communication . In:
Peter B. Andersen, Mihai Nadin & Frieder Nake
(eds.), Informatics and Semiotics, p.
36, Dagstuhl-
Seminar - Report; 135, 19-
23.2.1996 (9608). International Conference and Research
Center for Computer Science, Schloss Dagstuhl,
Germany.
-
Nuopponen Anita (1996). From Information to Action. The WWW in the
Service of Terminology Research and Work.
I: Fagsprogsforskningen i Norden. Netværk LSP SSP
Nyhedsbrev , 1-6. Handelshøjskolen i Århus,
Denmark..
-
Nuopponen Anita (1996). Terminological Information and Activities
in World Wide Web. In: Christian Galinski & Klaus- Dirk Schmitz
(eds.), TKE'96, Terminology and Knowledge
Engineering . 92-99. Frankfurt: INDEKS- Verlag.
-
Nuopponen Anita (1996). Terminology Online: From Term Banks to the
World Wide Web. In: Terminology Science &
Research, Vol. 7 (1996) No. 1, 21-27, Vienna.
-
Nuopponen, Anita (1996). Att strukturera kunskap. Om systematisk
begreppsanalys. In: Johan Myking, Randi Sæbøe &
Bertha Toft (eds.) Terminologi - system og
kontekst , 171- 196. KULTs skriftserie nr. 71, Oslo:
Noregs forskingsråd.
-
Nuopponen, Anita (1997). Begreppsrelationer och begreppssystem. In:
Christer Laurén, Heribert Picht & Johan
Myking, Terminologi som vetenskapsgren, 142- 160.
Studentlitteratur, Lund..
-
Nuopponen, Anita (1997). Att integrera terminologiläran i
olika utbildningsprogram. In: Håvard Hjulstad
(ed.) NORDTERM '97 , 49-55. Oslo: Rådet for
teknisk terminologi/NORDTERM.
-
Nuopponen, Anita (1997). Begreppssystem och begreppsrelationer.
I: Termposten 1997:3, 3-21. Rådet for teknisk
terminologi, Oslo.
-
Nuopponen, Anita (1998). A model for systematic
terminological analysis. In: LSP - Identity and
Interface Research, Knowledge and Society , 363- 372. The
proceedings of LSP Symposium 1997. Eds. Lundquist & Picht &
Quistguaard. Copenhagen.Copenhagen Business School.
-
Nuopponen, Anita (1998). Begriffsbeziehungen und Begriffssysteme.
In: Christer Laurén, Heribert Picht & Johan
Myking,
Terminologie unter der Lupe - vom Grenzgebiet zum
Wissenschaftszweig . IITF/TermNet,
Vienna. (German translation of Laurén, Picht &
Myking, Terminologi som
vetenskapsgren ).
-
Nuopponen, Anita & Kunelius, Esa. (1999). Seeing You, Seeing Me
in the Global, Virtual Space - Tomorrow's Working, Learning and
Leisure Environment. In: Inkinen (ed.), Mediapolis -
Aspects of Texts, Hypertexts and Multimedial
Communication , 336- 357. Walter de
Gruyter, Berlin, New York.
-
Nuopponen, Anita (1999). Mihin terminologian teoriaa ja
menetelmä voidaan hyödyntää.
Teoksessa: Toimikunnista termitalkoisiin , 91-98.
Toim. Kuhmonen. Helsinki: Tekniikan
Sanastokeskus.
-
Nuopponen, Anita (2000). Satelliter och
system - att integrera begreppssystem i
terminologiarbetet. I: Nuopponen, Toft & Myking
(red.) I
terminologins tjänst. Festskrift för Heribert Picht
på 60- årsdagen ,
128-145. Vaasan yliopiston julkaisuja. Selvityksiä ja
raportteja. Vaasa.
-
Nuopponen, Anita & Bergha Toft & Johan Myking
(red.)(2000). I
terminologins tjänst. Festskrift till Heribert
Picht . Vaasan yliopiston
julkaisuja, Selvityksiä ja raportteja 59.
Vaasa.
-
Nuopponen, Anita. (2000) Global Small Talk On The
Internet . A paper at the AILA (International Association
for Applied Linguistics) Congress, Tokyo 1999. Published in the
proceedings CD- rom.
-
Nuopponen, Anita (2002). Terminologisk analys som
forskningsmetod. In: Nordterm
Symposium 14-16.6.2001 , Tuusula,
Finland. Slides
.
-
Nuopponen, Anita – Terttu Harakka – Rolf Tatje
(Hrsg.) (2002). Interkulturelle
Wirtschaftskommunikation - Forschungsobjekte und
Methoden. Vaasan yliopiston julkaisuja,
Selvityksiä ja raportteja 93. Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (2002). Language
Policies of the Intercultural business Communication on the
WWW. In: Nuopponen – Terttu Harakka –
Rolf Tatje (Hrsg.) Interkulturelle
Wirtschaftskommunikation - Forschungsobjekte und
Methoden, 118- 130. Vaasan yliopiston julkaisuja,
Selvityksiä ja raportteja 93. Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (2002). Vocabularies for specific purposes: An
overview. In: Cruse, Hundsnurscher, Job & Luzier
(eds.) Lexicology.
An international handbook on the nature and structure of words and
vocabularies, Volume 1, 856-866. Walter de
Gruyter (Handbooks of Linguistics and Communication Science),
Berlin, New York.
-
Nuopponen, Anita
(2003). Terminology. In: The
International Encyclopedia of
Linguistics , Second Edition.
Oxford University Press. Ed. William Frawley.
-
Nuopponen, Anita (2003). Käsiteanalyysi asiantuntijan
työvälineenä. Teoksessa: Kieli ja
asiantuntijuus.AFinLA-
vuosikirja, 13-24. Toim. Merja Koskela & Nina Pilke. Suomen
soveltavan kielitieteen yhdistys, Jyväskylä.
(Referee)
-
Nuopponen, Anita (2004). Teetä ja terminologiaa. Julkaisussa:
Koskela & Pilke (toim.), Erikoiskielet ja
käännösteoria. VAKKI -
symposiumi XXIV, 222- 232.
-
Nuopponen, Anita (2005). Concept Relations v2 An update of a
concept relation classification. In: Terminology and Content
Development, 127-138. Edited by Bodil Nistrup Madsen & Hanne
Erdman Thomsen. TKE
2005 7th International Conference on Terminology and Knowledge
Engineering . Association for
Terminology and Knowledge Transfer.
-
Nuopponen, Anita (2005). Terminologiundervisning i ny skepnad -
från klassrum till nätet. Henrik Nilsson
(red.) Nordterm
2003 Terminologiskt
smörgåsbord , Visby 11-
14 juni 2003, 115-125. Terminologicentrum TNC,
Stockholm.
-
Nuopponen, Anita (2005). Concept system analysis for academic
writing. In: Laurén & Vesalainen
(eds), Erikoiskielet ja käännösteoria.
VAKKI-symposiumi XXV, 270- 280. University of Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (2006). Samuraj, sumo, sushi, tsunami och chasen -
om japanska låntermer. I:
Ágústa Þorbergsdóttir
(red.). Proceedings fra Nordterm 2005 Island. 69-
83. Íslensk málstöð, Reykjavík.
-
Nuopponen, Anita (2006). A model for structuring concept systems of
activity. In: Wang, Yuli; Wang, Ye; Tian, Ye
(Eds.). Terminology, Standardization and Technology
Transfer, Proceedings of the TSTT'2006 Conference. Beijing.
Encyclopedia of China Publishing House.
-
Nuopponen, Anita (2006). Network of knowledge - an analysis of
concept relations in an Internet encyclopedia.
In: Terminology Science & Research 2006, Vol
17.
-
Nuopponen, Anita (2007). Terminological modelling of processes: an
experiment. In: Antia, Bassey Edem (ed.), Indeterminacy in
Terminology and LSP: Studies in honour of Heribert Picht.
199–213. John Benjamins.
-
Nuopponen, Anita & Nina Pilke (2008). Radiccio, Bond och Conax
– om termer och namn i fackordlistor. I: Kunnskap og
fagkommunikasjon. 182—191. Nordterm 15. Red. Jan Hoel.
Språkrådet i Oslo: Noreg.
-
Nuopponen, Anita (2008). Causal concept systems. In: Managing
ontologies and lexical resources. Proceedings of the 8th
International Conference on Terminology and Knowledge Engineering,
TKE 2008, 17-28. Ed. Nistrup Madsen, B. and H.
Erdman Thomsen. Copenhagen Business School, Copenhagen,
Denmark.
-
Nuopponen, Anita (2008). Forskning i termbildning. I: Med
tydlig intension, 105- 109. Red. Henrik Nilsson. Solna:
Terminologicentrum TNC.
-
Nuopponen, Anita (2008). Etsi, käytä, vaikuta ja
osallistu — sanalistoista verkkoyhteistyöhön.
In: Terminfo 2, 2008.
-
Nuopponen, Anita (2008). Term lists or multimedia and
collaboration? Future directions for online terminology resources.
In Proceedings of XVIth European Symposium on Language for Special
Purposes (LSP) "Specialised Language in Global
Communication", University of Hamburg 27 - 31 August
2007.
- Koskela,
Merja, Eija Lehikoinen & Anita Nuopponen (2009). Lue ja
ymmärrä - selkokielisten verkkouutisten kielellisiä
piirteitä. Teoksessa: AFinLA-e: Soveltavan
kielitieteen tutkimuksia, 33-46. Toim. Jyrki
Kalliokoski;Tuija Nikko;Saija Pyhäniemi & Susanna Shore.
Helsinki: AFinLA ry.
-
Nuopponen, Anita (2009). Käsiteanalyysia
käsiteanalyysista – kohti systemaattista
käsiteanalyysia. Julkaisussa: Mona Enell-Nilsson & Niina
Nissilä (toim.), Käännösteoria, ammattikielet
ja monikielisyys. VAKKI-symposiumi XXIX, 308-319. Vaasa:
VAKKI.
-
Nuopponen, Anita (2009). Näkökulmia
käsiteanalyysiin. Terminfo 2, 2009.
-
Nuopponen Anita. (2009). Terminologiaoppia
kääntämisen opintoihin. Teoksessa: Konsten
att översätta/Kääntämisen taito,
Professori Rune Ingon juhlaseminaari 14.11.2008. Vaasa: Nykysuomen
laitos, Vaasan yliopisto.
-
Nupponen, Anita (2010). Transmission of knowledge about concept
relations in terminological vocabularies. In: Terminology
and Knowledge Engineering Conference 2010. Presenting Terminology
and Knowledge Engineering Resources Online: Models and
Challenges, 376-395, Eds. Ú. Bhreathnach & F. de
Barra-Cusack. Dublin: Fiontar, Dublin City University.
-
Nuopponen, Anita & Nina Pilke (2010). Ordning och reda.
Terminologilära i teori och praktik. Stockholm: Norstedts.
Available in online bookstores, e.g. Adlibris, Bokus, .. See
the blog of the
book!
-
Itävuori-Rinne, Sari & Anita
Nuopponen. Begreppsanalys - besvär som är
mödan värt. XXII VAKKI-symposium. University of
Vaasa. Terminologilära i teori och praktik.
Stockholm: Norstedts. Available in online bookstores, e.g.
Adlibris, Bokus, .. See the blog of the book!
-
Nuopponen, Anita (2010). Methods of concept analysis – a
comparative study. Part 1 of 3. The LSP Journal - Language for special purposes,
professional communication, knowledge management and
cognition, 1(1): 4-12.
-
Nuopponen, Anita (2010). Methods of concept analysis - towards
systematic concept analysis (part 2 of 3). The LSP Journal - Language for special purposes,
professional communication, knowledge management and
cognition, 1(1): 5-14
-
Nuopponen Anita. (2011). Methods of concept analysis - tools for
systematic concept analysis (part 3 of 3). The LSP Journal -
Language for special purposes, professional communication,
knowledge management and cognition. Vol 2, 4-15.
-
Nuopponen, Anita (2011). Tunteet analyysissa. Käsiteanalyysi
hoitotieteissä. In: VAKKI Symposium XXX.
-
Nuopponen Anita. (2011). Begreppsrelationer som verktyg för
begreppsanalysen. I: Nordterm: Ontologier og taksonomier.
83-95.
- Saarela,
Susanna, Anita Nuopponen & Olli Raatikainen (2011). Naiset
digitaalisten pelien maailmassa. Afinlan syyssymposiumi
2010.
- Salmela,
Eveliina & Anita Nuopponen (2011). Keskustelun avaukset
tietokoneharrastajien keskustelupalstoilla. Afinlan syyssymposiumi
2010.
-
Nissilä Niina, Anita Nuopponen. (2011). Polysemy of synonymy -
concept analysis of the concept of synonymy. In: The 18th European
Symposium on Language for Special Purposes (LSP) "Special Language
and Innonvation in Multilingual World".. 249-261
-
Nissilä, Niina; Nuopponen, Anita. (2012). Terminologin
näkökulma synonymiaan. VAKKI Publications. 1,
219-229
-
Nissilä, Niina; Nuopponen, Anita. (2012). Absolut eller inte?
På vägen till en typologi för synonymi. I: Nordterm
- Samarbetet ger resultat: från begreppskaos till
överenskomna termer. 208-217.
- Some
of these available also in my pdf
archive
- See
also: The research data base of the
University (the latest publications will
be there)
Forthcoming
publications
-
Nuopponen, Anita. Concept Systems for Terminological
Analysis. Monography, Translation of the dissertation
"Begreppssystem för terminologisk analys".
Unpublished conference and seminar
papers
-
Nuopponen, Anita (1981). Remburs - begrepp, definitioner
och termer i finskan och svenskan. Laudatur- avhandling i
svenska. Opublicerad. 97 s. Biblioteket vid Vasa universitet.
-
Nuopponen, Anita (1987). Begreppssystem och deras betydelse
för terminologisk analys . Licentiatsavhandling i
svenska. Vasa högskola. Opublicerad. 189 s. Biblioteket vid
Vasa universitet.
-
Nuopponen, Anita (1991). Logical systems of concepts in
terminological research . Esitelmä XI VAKKI-
seminaarissa, Vöyri 9.-10.2.1991.
-
Nuopponen, Anita (1991). Teaching Terminology Science at
the University of Vaasa . A paper in the workshop
"Terminology Training", IITF, Wien 7- 9.11.1991.
-
Nuopponen, Anita (1995). Fakultetsmodellen: Vasa
universitet. Ett föredrag i utbildardag "Nya former
och ny teknik för tolk- och översättarutbildningen".
Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet,
19.1.1995.
-
Nuopponen, Anita (1995. Concept oriented terminological
analysis . A paper presented in 1995 INTERCOCTA Workshop
"Use of computers to support the conceptual and terminological
analysis". International Social Science Council. University of
Tampere.
-
Nuopponen, Anita (1995). Distribution of terminological
information through Internet: Need for Terminology
Collection. A paper presented in 1995 INTERCOCTA Workshop
"Use of computers to support the conceptual and terminological
analysis". International Social Science Council. University of
Tampere.
-
Nuopponen Anita (1996). Terminological activities in
Internet . A paper presented in VAKKI Symposium 1996
"Picture and Text", University of Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (1996). Face-to-face Communication in the
Internet - Redefining Computer Mediated Communication. At
Dagstuhl- Seminar 19-23.2.1996 (9608). International Conference and
Research Center for Computer Science, Schloss Dagstuhl,
Germany.
-
Nuopponen Anita (1996). Multiple Goals of Teaching the
Methods and Theory of Terminology . The Conference "In the
beginning was the term", Mons, Belgium, 24- 25.10.1996.
-
Nuopponen, Anita & Järvi, Outi (1998). Integrating
the Studies of Terminology and Technical Communication . A
paper presented at an IITF workshop. A summary in: LSP - Identity
and Interface Resarch, Knowledge and Society, 1010- 1011. Ed.
Lundqvist, Lita & Heribert Picht & Jacques Qvistgaard,
Copenhagen Business School, Copenhagen.
-
Nuopponen, Anita (1998). Language and Global
Communication . A paper in the VAKKI Symposium ,
University of Vaasa.
-
Nuopponen, Anita & Nina Puuronen (2001). Grundkurs i
terminologi. In: Norterm kurs 13.6.2001. Slides
(only for course participants).
-
Nuopponen, Anita (2001). Terminologia yrityksissä -
tilanne ja tarpeet. LSP Symposium. University of
Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (2001). Content structure and language
choice of multilingual websites. LSP Symposium. University
of Vaasa.
-
Nuopponen, Anita (2002). The Role of English on
Airlines’ Multilingual Websites. A paper in: AILA -
International Association of Applied Linguistics - 13th World
Congress of Applied Linguistics 15- 21.12.02, Singapore.
-
Nuopponen, Anita (2003). Terminological analysis at crossroads?.
2nd International Terminology Conference - CIT 2003 Terminology:
The state of the theories, 11- 13.12.2003 Universidade Nova de
Lisboa. (In print)
-
Nuopponen, Anita (2007). From "infancy" to "old age" - temporal
aspects in concept analysis. Vakki-symposiumi XXVII. Vaasa
9.−10.2.2007.
|
|
Nuopponen, Anita (1994). Begreppssystem
för terminologisk analysis (Concept systems for terminological
analysis). Acta Wasaensia No 38, 266 p.
|
|
ABSTRACT
Nuopponen, Anita (1994). Begreppssystem för
terminologisk analysis (Concept systems for terminological
analysis). Acta Wasaensia No 38, 266 p.
The aim of the present thesis is to develop the
theory of terminology by creating a classification of concept
systems and concept relations. This classification is an attempt to
form a basis for a further improvement of methods for
terminological analysis and terminology work.
The thesis first deals with general aspects of
concept systems qua systems and their properties. Next the theory
of terminology is contrasted with different methods and theories
which have been used to investigate and organize data and concepts.
Concept systems are of interest not only to the theory of
terminology, but also, for instance, to philosophy, the theory of
science, psychology, artificial intelligence, lexicology,
semantics, pedagogy, information science, classification theory,
the development of data bases, hypertext research, etc. In the
third and fourth chapters concepts and concept relations are
examined and a preliminary classification is presented of concept
relations which form the point of departure for the classification
and description of concept systems in the fifth
chapter.
The theories developed in the thesis are based on
those of Eugen Wüster, which are contrasted with views
expressed by other researchers. The current theory is modified and
supplemented and summarized to form a synthesis. The theory
presented is meant to be universally applicable and this is why the
examples are taken from different special subject fields. The
theory is not dependent on a specific language even though Swedish
examples are used.
Concept systems are here divided into micro and
macro systems. The former are more restricted and comprise concepts
between which certain types of relations exist, while the latter
consist of all the concepts of a special subject field irrespective
of the relations between them. Micro concept systems are on the one
hand divided into logical and ontological systems, and on the other
hand into hierarchic, sequential and heterarchic systems on the
basis of their structural properties. In hierarchic concept systems
the concepts, on the basis of different criteria, are structured in
hierarchies where a definite superordinate concept can be
distinguished, whereas the heterarchic systems contain several
different concepts which can serve as points of departure.
Sequential concept systems contain concept relations with temporal
components. Also a model for structuring macro concept systems is
suggested. There are many possibilities and ways of ordering and
structuring concept relations and systems. This thesis presents one
such possibility.
Anita Nuopponen, University of Vaasa, Department
of Communication Studies, P.O.B. 700, FIN-65101 Vaasa,
Finland.
Key words: concept, concept analysis,
concept relation, concept system, Swedish terminology of
terminology science, terminological analysis, terminology,
terminology science |
|
Nuopponen, Anita (1994). Begreppssystem
för terminologisk analysis (Concept systems for terminological
analysis). Acta Wasaensia No 38, 266 p.
CONCEPT SYSTEMS FOR TERMINOLOGICAL ANALYSIS -
Summary
Introduction
The main purpose of this study is to devise a
framework for the classification of concept systems and concept
relations and in this way to develop the current basic conceptual
apparatus for terminological analysis.
Concept systems constitute in many respects a
particularly interesting object of research. They are of interest
not only to terminology science but also to philosophy, the general
theory of science, psychology, artificial intelligence, lexicology,
semantics, pedagogy, information science, classification theory,
database development, etc. All these disciplines represent
different views of concept systems.
Concept systems are fundamental to human
existence. They are part of man's mental activity, of his ability
to structure experience and knowledge. The organization of concepts
and the linguistic coding of experiences, observations, etc. are
especially important to the specialist, since more exacting demands
are made on concept formation and classification in special subject
fields than in everyday life. The concepts required in everyday
communication are vague and more or less unconscious in comparison
with those in special fields. The specialist needs a sophisticated
conceptual apparatus and a system of terms to cope with his
professional duties. He is also frequently faced with the task of
developing, revising, defining, standardizing, structuring,
classifying and naming concepts.
Researchers in the field of terminology science
are concerned with the conscious structuring of concept systems as
carried out in different special fields, while, for instance,
psychologists also investigate unconscious structures. The
importance of concept systems to special languages was stressed by
Eugen Wüster (18981977), who laid the foundations of the
theory the General Theory of Terminology which serves as the
theoretical basis for the present study. Wüster's successors
have also stressed the importance of concept systems to
terminological analysis and terminology work, but no comprehensive
investigation has been produced in this domain. In many quarters,
not least among those concerned with the development of term banks,
further development of terminological theory in this respect has
been wished for. Thanks to the computer, the graphical
representation of concept systems is no longer equally
circumscribed as earlier. It is now possible to illustrate quite
complex systems comprising different types of concept relations and
to retrieve these when needed. However, this makes certain demands
on the accuracy of theory and methods, which means that a more
sophisticated conceptual apparatus is required for the work.
Besides, attention has been drawn to the need for a theoretical
framework which could also be used in other special fields than
those of science and technology. Thus both the inadequate current
theory and practical demands have given an impetus to undertaking
the present investigation.
About the investigation
Wüster provides the point of departure for
the development of my theory, but I endeavour to present a
synthesis of several different approaches, modifying them and
supplementing them with concepts and divisions of my own. I rely
for the most part on terminological literature, but also on
linguistic, semantic, philosophical and other literature in which
concept systems and concept relations or similar matters are dealt
with. The terminological literature consists mainly of terminology
standards, handbooks, textbooks, articles, conference papers, etc.
Some unpublished material is also included, for instance notes from
the Wüster Library at Infoterm in Vienna.
The study first deals with general aspects of
concept systems qua systems and their properties. Next the theory
of terminology is contrasted with different methods and theories
and concept structures used in studying and structuring the data
and concepts of several other disciplines. In the third and fourth
chapters I consider the components connected with concept systems,
i.e. concepts and concept relations, and work out a preliminary
classification of concept relations. This classification serves as
a point of departure for the classification and description of
concept systems in the fifth chapter.
Concept systems
The concept of concept system, which is one of the
most central theoretical notions in the theory of terminology, is
usually defined in terminological literature as a system of related
concepts which form a coherent whole. Starting from the idea of
system, concept systems could be regarded as systems consisting of
several components (concepts) and their relations (concept
relations). They are mental, i.e. abstract, artificial,
theoretical, man- made systems. They are static because they
represent the conceptual apparatus reflecting the knowledge which
exists at a particular time. New data result in new concepts, and
the emergence of new concepts changes existing concept systems as
has repeatedly happened for instance in the history of
biology.
It is important for terminology research to
distinguish between ontical systems, concept systems and term
systems. These three levels have their analogues in the classical
semantic triangle, which relates object, concept and designation to
one another. The ontical level represents the world and material
and immaterial things; at the conceptual level we find concepts and
at the level of expression there are the linguistic and other
symbols, which are used to refer to concepts. This study is mainly
concerned with the first two levels.
I distinguish between macro and micro concept
systems. The concept system at macro level encomprises all the
concepts within a special subject field or a clearly-defined
section regardless of the relations between them. A macro system
consists of several micro concept systems in which the concept
relations are more homogeneous. These micro systems are what
terminology science has normally been concerned with, and they will
not be unimportant in the future either. All the possibilities of
organizing concepts at micro level have not yet been chartered, nor
have all types of relations been defined. I focus for the most part
on the micro level, but at the end of the fifth chapter I propose
models for mixed concept systems which can cover several different
types of micro concept systems.
Concept relations
Concept relations and concept systems are
inseparable, since without relationships there would be no system,
and since relationships depend on the systemic context. Concept
relations may be strictly logical connections or freer associations
between one concept and another. They are mental entities which
link concepts to one another. Concept relations are thus one type
of concept, concepts of relationship, and, like other concepts,
they are the result of abstraction. Their referents are the
relations between individual entities, whether it is a question of
similarity or other relations.
In terminological literature concept relations are
classified in many different ways, which at least partly seems to
depend on the point of view adopted. Nor is there any agreement
concerning the terms used for concept relations. In connection with
concept relations it is also important to distinguish the ontical
from the conceptual level because it is sometimes difficult to keep
these two levels apart, especially as far as ontological concept
relations are concerned. Ontological concept relations are namely
based on ontical relations and they are simplifications of
relationships which can be observed among individual real-world
phenomena.
The difference between the various types of
concept systems depends on what kinds of relationships exist
between the concepts which they encomprise. I distinguish between
three different points of view from which concept relations can be
viewed and classified: a) concept relations which determine the
type of concept system (qualitative relations), b) relationships
concerned with the intension or extension of the concepts
(quantitative relations: intensional and extensional) and c) formal
relations which obtain between the concepts in a concept system
(systemic relations) (see fig. 136). It is difficult to draw a line
between these as all three groups of relations are intertwined in
diverse ways. The purpose of this classification is on the one hand
to bring together the different ways of viewing concept relations
which are represented in terminological literature and on the other
hand to create new concepts of relations and modify the
old.
Figure 136. Concept
relations.
The classification above is based on the
hypothesis that a concept analysis is carried out in three stages:
qualitative analysis, quantitative analysis and system-oriented
analysis. The first stage establishes which one of the three basic
types of relation is involved; in the second stage this relation is
further scrutinized, and in the third the position of the concepts
in the concept system is defined. This is, of course, only a model;
in reality it is difficult to keep these three phases
apart.
Qualitative aspects of concept relations and
concept systems
The qualitative classification of concept
relations is fundamental and forms the basis for the primary
division of the concept system as presented here. The division is
not based on a single criterion but is among other things
determined by what type the concepts represent, e.g. whether they
are object or process concepts. In accordance with Wüster I
divide both concept relations and concept systems first into
logical and ontological categories and then further into their
subcategories. It is stated that the essential difference between
logical (or generic) and ontological concept relations is that
logical concept relations are immediate relations between concepts
while ontological concept relations between concepts arise
indirectly (see Wüster 1985: 9, 12).
Figure 137. Qualitative concept
relations.
In agreement with Wüster I further divide the
ontological concept relations into concept relations of contiguity
and concept relations of influence. Among concept relations of
contiguity I include partitive concept relations (house roof,
door); accessorial concept relations (camera tripod, film); local
concept relations (lake fish, algae); material concept relations
(beer alcohol); attributive concept relations (wool warmth);
temporal concept relations (pre-wash washing); and concept
relations of rank (president vice- president).
Concept relations of influence I divide into
causal concept relations, developmental concept relations,
functional concept relations and interactional concept relations.
They relate to processes of influencing and causing and have a more
or less marked causal component. In causal concept relations the
causal component is the most prominent. They can all form concept
systems.
Figure 138. Concept relations of
influence.
Developmental concept relations comprise
phylogenetic concept relations (the development of a species),
genealogical concept relations (e.g. father son), ontogenetic
concept relations (chrysalis butterfly), material developmental
concept relations (e.g. crude oil petrol), and concept relations of
role change (e.g. accused guilty). They can all form more or less
comprehensive concept systems.
Functional concept relations I divide into concept
relations of activity and concept relations of origin which,
especially in terms of concept systems, resemble each other. The
primary concept in a functional concept system constitutes the
point from which the other concepts are viewed (Haarala 1981: 25).
Concept relations of activity obtain between a concept
of activity and one or more concepts linked with it, e.g. concepts
referring to object, instrument, material, etc. The element which
relations of origin have in common is the concept of a
concrete or abstract entity while the other concepts refer to the
origin of the object (e.g. original material, producer, instrument,
manufacturing method, manufacturing process, place of origin,
etc.). The term 'function' is here used in a very broad
sense.
Interactional conceptual relations are based on an
interplay of referent phenomena. I divide them into concept
relations of transmission, dependency and representation. The first
one is based on the relation between agents in a process of
transmission in which A gives / sends / transmits something to B
(e.g. transmitter receiver, coder decoder) while the other is based
on various types of economic, legal and other similar relations
which may obtain between different parties (e.g. employer
employee), and the third refers to the relation between an entity
and its representative (e.g. concept term, people
parliament).
Table 37. Concept systems based on the
qualitative concept relation
Concept
systems
- logical
concept systems
-
ontological concept systems
- concept
systems of contiguity
- partitive
concept systems
-
accessorial concept systems
- local
concept systems
- material
concept systems
-
attributive concept systems
- temporal
concept systems: with concept systems of succession or process
- concept
systems of rank
- concept
systems of influence
- causal
concept systems (stress on cause effect)
-
developmental concept systems (stress on change)
-
functional concept systems (stress on activity/origin of an
object)
-
interactional concept systems (stress on interactivity of
participators)
-
Quantitative aspects of concept relations and
concept systems
Formerly only the logical concept relations were
described from a quantitative point of view, but I assume that this
kind of approach could be extended and the same criteria applied
when analysing other types of relations to the extent that this is
feasible and expedient. I make use of quantitative classification
in this context, however, mainly when dealing with logical and
partitive concept relations. As regards logical concept systems,
quantitative analysis is fruitful and, in conjunction with systemic
analysis, leads to a classification of these types of system (see
below).
With reference to the classification of logical
concept relations it is expedient to regard the intension of a
concept as comprising its characteristics and the extension of a
concept as comprising a number of subordinate concepts or referents
and to deal with them quantitatively. Therefore I divide
quantitative relations into intensional and extensional and
distinguish both intensional and extensional identity, inclusion,
disjunction, intersection and conjunction.
When comparing the concepts in a partitive concept
system, it is not possible to use extension or intension as
criteria in the same way as in connection with logical concept
systems, but the comparison is made in terms of the sum of
components. It would thus also be possible to analyse the partitive
concept systems at least to some extent in terms of quantitative
relations (identity, inclusion, overlapping, disjunction) and not
only restrict these to logical concept systems. The study of
further possibilities of applying quantitative criteria in other
concept system is left for future research.
Systemic aspects of concept
systems
The last category of concept relations is the
system-oriented one, which at the same time is an alternative way
of classifying all concept systems. The starting-point is the
formal properties of concept systems, for instance the direction of
the relation and the position of the concepts in relation to each
other. On the basis of such criteria it is usual to distinguish
between hierarchic and non-hierarchic concept
relations.
The types of concept system that have been
classified on the basis of qualitative criteria seem to fall into
three different structural categories. Two of them are hierarchic
and sequential concept systems. The characteristic property of
hierarchic concept systems is that they have a superordinate
concept to which the other concepts are
subordinate.
The logical concept systems are hierarchic and
they can be divided into different categories according to their
structure: mono/polyhierarchic systems, mono/polydimensional
systems and combinatory and non- combinatory systems (see table).
The concept systems with contiguity relations belong more or less
distinctly to hierarchic concept systems.
The sequential concept systems make reference to
temporal connections between phenomena and consequently contain
simultaneous and consecutive concept relations. They thus for
instance contain concepts that refer to the beginning and the end
(if applicable) and to intermediate stages. Sequential concept
systems are usually presented as a type of non-hierarchic concept
systems without distinguishing any other
subcategories.
In addition, in my classification there are
systems in which no particular hierarchy nor any definite temporal
order between concepts can be perceived. To this group belong
functional and interactional concept systems as described above.
Causal concept systems constitute a borderline case as they contain
sequential relations but other relations as well (e.g. relations
based on co-ordination of cause). Some of the relations in
functional concept systems could also be considered sequential. The
individual functional concept systems at micro level often have an
unambiguous primary concept, but if a greater number of concepts
are included, a system with several potential primary concepts will
easily develop. Which concept assumes the role of primary concept
in a system depends on the angle of approach. In a scheme on a
larger scale, for instance a computer-aided presentation, the
question of primary concept may even be quite arbitrary. These
concept systems are difficult to classify as either hierarchic or
sequential. I suggest the term 'heterarchic concept system' for
this type of concept system. The term 'heterarchy' is defined by
Collins Dictionary (1989: 719) as "a formal organization of
connected nodes, without any single permanent uppermost node".
Heterarchic concept systems could thus be defined as concept
systems whose structure instead of displaying hierarchy or sequence
resembles a network with several possible points of departure or
primary concepts.
Table 38. Concept
systems according to the formal structure.
Concept
systems
hierarchic concept systems (the concepts in a hierarchy,
usually with a superordinate concept):
- logical
concept systemsmonohierarchic logical concept system (one
superordinate for each concept)
-
polyhierarchic logical concept system (several superordinates for a
concept)
-
monodimensional logical concept system (one criterion of division
on each node)
-
polydimensional logical concept system (several criterion on one
node)
-
combinatory logical concept system (concepts can be combined with
each other)
-
non-combinatory logical concept system (concepts cannot be
combined)
- concept
systems based on contiguity (except temporal concept system)
sequential (concepts in a sequence or in parallel
alternative or coordinate chains)
- temporal
concept system
- causal
concept system (mostly)
-
developmental concept system
heterarchic (several concepts can function as
superordinates depending on viewpoint)
-
- (causal
concept systems, partly)
-
functional concept systems
- concept
systems with interactional relations (purely heterarchic
systems)
- satellite
systems
-
 In addition to the
concept systems mentioned above I also include mixed concept
systems in my classification. They can be mixed hierarchic systems
and mixed systems comprising relations from different systemic
categories. Heterarchic concept systems are very often mixed by
nature. Both types of functional concept systems can thus be
divided into homogenous and heterogeneous systems; the former
including only one type of functional concept relations while the
latter include several types of relations. As a model for a macro
concept system I introduce a concept system that I call 'satellite
system' (see fig. 130133). The idea of a satellite system is that
the most important concept or a title is placed at a node and its
different aspects or most closely related concepts are arranged
around it. These "satellites" in their turn take their own
satellites etc. until, finally, the whole subject field is covered.
The satellite systems can be used in different phases of
terminological analysis: first they serve as an ordering device
when collecting concepts and terms, in the second phase they
connect different micro concept systems to each other and finally
they provide the macro concept system of the subject field under
scrutiny.
-
Conclusion
-
There are
many possibilities and approaches with regard to the structuring of
concept systems. In the present study I have summed up several of
them and endeavoured to devise a consistent conceptual apparatus
and terminology. The classifications of concept relations and
concept systems presented here are far from exhaustive and final,
for the more closely concept systems and concept relations are
examined, the more types of relations emerge and the more types of
concept systems could be included in the classification. Similarly,
with regard to the development of their designations more work is
needed. At this stage I employ terms which are long but give some
clue to the concept.
-
The
classification can be developed and expanded through further
research in the field. I have aimed at universal applicability but
some of the concept relations and concept systems described above
are of limited use. If the classification is pursued further, one
will soon arrive at categories which are more or less dependent on
the subject field concerned. These problems are for other research
projects to deal with.
-
Further
efforts are also needed to devise graphic methods of presentation
and notations suited to each type of relation and each type of
system. Wüster devoted a great deal of time to creating a
notation system for concept relations, which, however, became so
complicated that it has not been adopted. He used notations which
are rather difficult to remember and to reproduce on a screen. In
the present study I have instead laid emphasis on describing and
exemplifying different types of systems without developing a
consistent system for graphic representation or
notation.
-
The aim
of this study has been theoretical, and therefore I have not dealt
with possible applications of concept systems in greater detail.
The needs of terminological analysis have however, been, a guiding
factor. It is my hope that part of what I have proposed here can be
used for the development of tools for terminological work,
especially in connection with computer applications, but also for
the analysis of terms and concepts for various other
purposes.
-
|
|
Anita Nuopponen, institutionen för
kommunikationsvetenskaper
Lectio Praecursoria
En stor del av kommunikationen mellan
människor utgörs av fackkommunikation. Ökade
kunskaper om världen, ökad specialisering och en allt
tydligare arbetsfördelning har givit upphov till en stor
mängd fackområden. För att klara sina
specialuppgifter har olika fackområden utvecklat egna
begreppsapparater och uttrycksmedel. Det har uppstått olika
slags fackspråk eller teknolekter som karakteriseras
först och främst av ett specialiserat
ordförråd, terminologi, men även t.ex.
satsstrukturen kan avvika från den
allmänspråkliga.
Fackspråkens termer är mera
begränsade till betydelsen än allmänspråkets
ord, eftersom de är uttryck för fackbegrepp som
reflekterar fackområdets specialkunnande. Begreppen är
inte isolerade utan anknyter till varandra och bildar olika slags
begreppssystem. Betydelsen hos allmänspråkets ord
bestäms av textsammanhanget, medan facktermernas betydelse
bestäms av begreppets förhållande till andra begrepp
i ett och samma begreppssystem.
Det sägs ofta, i synnerhet i tidningarnas
insändarspalter, att det inte behövs fackspråk eller
termer, och att fackmän borde uttrycka sig så att alla
förstår. I vissa sammanhang är kritiken på sin
plats, men fackspråken är inte bara någonting som
har skapats för att vilseleda den sk "vanliga" människan!
Hur skulle det gå om kirurgen i en operationssal började
tala till sina kolleger så att också patienten skulle
förstå allt - om hon eller han skulle vara vaken? I
stället för långa förklaringar och flertydiga
uttryck använder kirurgen korta termer och precisa uttryck,
vars betydelse personalen i operationssalen har lärt sig under
sin utbildning och arbetspraktik. Långa beskrivningar eller
flertydiga ord skulle i detta sammanhang vara dödliga!
Detsamma gäller t.ex. flygledning, brandkår och
räddningstjänst. Det här är några
ytterlighetsexempel på fackspråkens funktion som verktyg.
Om fackspråket inte fungerar, är det ofta lika farligt
som vilket annat instrument som helst som slutar att fungera.
Det är en annan sak när läkaren
förklarar för patienten hur och varför operationen
skall genomföras - då förorsakar användningen
av ett fackspråk och exakta facktermer bara onödiga
kommunikationssvårigheter. Våra vardagskunskaper om olika
företeelser är ofta ytliga, men vanligen räcker de
till. Vi klarar oss med populärvetenskaplig terminologi och
populärvetenskapliga begreppssystem.
Fackmän däremot behöver ett
nyanserat och sammanhängande begreppssystem med ett
motsvarande termsystem. För meteorologen är det viktigt
att känna igen olika typer av moln och kunna skilja mellan
dem. För litteraturforskaren är det viktigt att kunna
skilja mellan olika genrer, för tv-reparatören
gäller det att känna till olika delar i en tv och deras
funktioner. För dem alla är det också viktigt att
veta hur de olika typerna eller delarna kallas.
Representanter för olika discipliner har
länge varit medvetna om svårigheter som uppstår om
fackområdet saknar fungerande begreppssystem och uttrycksmedel
för dem. Dessa problem diskuterades redan under antiken -
liksom så många andra problem. Inom alla områden har
åtskilliga mer eller mindre lyckade försök gjorts
för att förbättra förutsättningarna
för en lyckad fackkommunikation.
De tidigaste strävandena att medvetet styra
utvecklingen av terminologin inom olika områden kunde
beskrivas som "enmansföretag". Enskilda vetenskapsmän
strävade efter att strukturera vetandet inom sina discipliner
och bildade samtidigt termer. Som ett exempel i detta sammanhang
vill jag nämna Carl von Linné, som gjorde sin vetenskap
en stor tjänst genom att enhetliggöra och utveckla
biologiska taxonomier och nomenklaturer, dvs. begreppssystem och
termsystem. Han utvecklade också principer för
taxonomiskt arbete inom biologin, vilket gör honom ännu
mera intressant för dem som forskar i terminologins teori
idag.
I sin doktorsavhandling 1735 presenterar
Linné bl.a. följande tes som överensstämmer med
det som terminologiforskare på 1900-talet har betonat:
10.
Det första steget till visdom är att känna
själva tingen; en sådan kunskap har sin grund i en
rätt uppfattning av föremålen; dessa
föremål särskiljas och igenkännas genom metoden
att indela och rätt benämna dem. Alltså måste
indelning och benämning vara själva grunden för
vår kunskap. (Linnés doktorsavhandling Systema
NaturÆ, Linné 23 juli 1735 Leyden i Holland; ur
Malmeström 1964.)
Linné hade svårigheter med att få
sina kollegers godkännande av det systematiska
arbetssättet. Till dessa dispyter hänvisar punkt elva i
Linnés teser:
11. De
som i vår vetenskap inte förmå att hänföra
varieteterna till deras egna arter, arterna till naturliga
släkten, släktena till familjer och likväl giva sig
ut för doktorer i denna vetenskap, äro bedragare och
bedraga sig själva; ty alla som verkligen vilja utlägga
denna vetenskap äro skyldiga att kunna detta.
(Ibid.)
Den franske naturhistorikern Buffon (1707-88) var
en av Linnés kritiker och förhållandet mellan Buffon
och Linné tycks ha varit ytterst inflammerat, eftersom
Linné i sin vetenskapliga taxonomi kallade paddan bufo bufo
efter Buffon. (Svensk ordbok 1987: padda "typ av klumpigt groddjur
med korta bakben och ofta vårtig hud", "används ofta
bildligt och i liknelser om motbjudande person). Klassen
kallas Bufonidae.
Figur 1. Padda, bufo bufo och
Georges-Louis Leclerc, Comte de Buffon (1707-1788)
Under Linnés tid var vetenskapens språk
latin och de vetenskapliga terminologierna var för det mesta
internationella. Därtill började man utveckla
nationalspråkliga terminologier. En av de
terminologintresserade var Nils Rosén von Rosenstein,
Linnés konkurrent i den akademiska karriären, gjorde ett
medvetet försök att presentera anatomin med svensk
terminologi (med gott om synonymer) i sitt anatomikompendium
på svenska. Mineralogen och kemisten Johan Gottschalk
Wallerius gjorde år 1748 ett försök att systematiskt
beskriva vatten i sin Hydrologia Eller
Wattu-Riket:
Figur 2. Indelningen av vatten enligt
Wallerius
Det var länge enstaka forskare som tog
initiativet till terminologiarbetet, men i mitten av 1800-talet
började olika slags samarbetsformer utvecklas, både
internationellt och nationellt i olika länder. Det ordnades
internationella konferenser för att diskutera terminologiska
problem och t.ex. föreningar, standardiseringsorgan och
språkvårdare på olika håll började
utarbeta normerande ordlistor för olika
fackområden.
Inom standardiseringen, speciellt inom den
eltekniska, började man utveckla principer och metoder
för utarbetande av fackordlistor och utvecklande av
terminologier. En ledande princip för den terminologiska
lexikografin blev snart att begrepp och begreppssystem skulle
fungera som utgångspunkt i stället för det
språkliga uttrycket. Detta kom att leda till att
terminologiläran fick sin början.
Upphovsmannen till terminologiläran är
den österrikiske ingenjören och teknologiedoktorn Eugen
Wüster. Ända från trettiotalet, då han
disputerade på en avhandling om elteknikens
språkvård, till sin död år 1977 arbetade han
med att utveckla en teori som han kallade "allgemeine
Terminologielehre" med avsikt att skapa en allmän teorigrund
för undersökning och standardisering av fackbegrepp och
-termer oberoende av språket och facket. Det är denna
teori, speciellt Wüsters klassifikationer för
begreppsrelationer och -system, som jag har tagit som min
utgångspunkt och som jag har strävat efter att utveckla
vidare i min doktorsavhandling.
Även om terminologiläran har
uppstått ur praktiska behov, finns dess rötter i flera
olika vetenskaper: logik, filosofi, klassifikationsteori,
språkvetenskap, vetenskapsteori osv. Wüster förenade
komponenter från olika discipliner om han ansåg det vara
nödvändigt.
Terminologiläran har så småningom
fått fotfäste vid högskolor som ett undervisnings-
och forskningsområde. Dess företrädare var den s.k.
Wirtschaftslinguistik i vissa europeiska handelshögskolor,
där språklärarna tog initiativet till
undersökning av fackspråk för att kunna utveckla
undervisningen. Terminologiläran har blivit en del av bl.a.
översättarutbildning, kommunikationsvetenskaper eller
vetenskapsteori allt efter högskolan eller
universitetet.
I Vasa har man undervisat och forskat i
terminologins teori och fackspråksforskning ända sedan
slutet av sjuttiotalet, d.v.s. redan under handelshögskolans
tid. Vasa var den första i Finland där
terminologilära hörde till undervisningsprogrammet och
även i dag är det vårt universitet som har det
största kursutbudet och där det forskas mest inom detta
område i Finland.
I motsats till det normativa terminologiarbetet
är forskningen på universitetsnivå deskriptiv,
vilket har medfört ett behov av djupare insikter om facktermer
och -begrepp. Metoder och principer som utvecklats för
standardiserare och författare av fackordlistor motsvarar inte
alltid den deskriptiva forskningens krav. Det normativa arbetet
behöver ytterst förenklade metoder, det strävar ju
till enhetliga terminologier, medan den deskriptiva forskningen har
som mål att beskriva fackområdets begreppsstrukturer och
termsystem i all sin komplexitet.
Det normativa arbetet nöjer sig vanligen med
tre typer av begreppssystem, nämligen det som jag kallar
logiska begreppssystem, dvs. typologier och dylika, partitiva
begreppssystem, dvs. system som baserar sig på att objektet
delas i sina beståndsdelar samt begreppsfält, dvs. en
samling av begrepp med ospecificerade relationer mellan dem. Ofta
talas också om associativa relationer. Dit räknas alla
andra relationer än de logiska och de partitiva
relationerna.
I min doktorsavhandling (Nuopponen 1994) har jag
strävat efter att å ena sidan djupgående diskutera
de etablerade relations- och systemtyperna och å andra sidan
ta upp dem som ofta bara nämns men inte beskrivs och
komplettera dem med ytterligare några typer.
Strukturering och analys av begreppssystem
är viktigt på många olika sätt, inte bara
för den terminologiska analysen utan också i många
andra sammanhang. Det räcker inte alltid med följande typ
av klassifikation om man vill klassificera t.ex. djur:
Figur 3. En gammal kinesisk klassifikation av
djur (t.ex. i Foucault 1989; Jorge Luis Borges 1952; Rosing
1992)
Detta är ett klassiskt exempel på
för oss ologiskt tänkande och det förekommer i
läroböcker för klassifikationsteori eller
vetenskapsteori, men också terminologiforskare har
upptäckt det och använt det som ett belysande exempel.
Klassifikationen sägs härstamma från en urgammal
kinesisk encyklopedi “En himmelsk samling nyttiga
insikter”. Den är ett bevis antingen på kinesisk
humor eller på Jorge Luis Borges säregen stil. Det
är nämlinen Borges som påstår att doktor Franz
Kuhn skulle ha funnit encyklopedin. (Kuhn har givetvis
översatt t.ex. kinesiska dikter till tyska, men kan man lita
på Borges?)
När man utarbetar klassifikationer eller
begreppssystem borde man egentligen inte blanda ihop flera olika
kriterier såsom man har gjort i exemplet ovan. Det blir oklart
vad som är avsikten med det; vi har svårt att
förstå varför t.ex. "vilda hundar" eller "fabeldjur"
eller "djur som på avstånd ser ut som flugor" hör
till samma system. Det är också säkert flera begrepp
som faller utanför denna klassifikation.
Vi har alltså flera olika möjligheter
att systematisera begrepp och ett och samma begrepp kan höra
till flera olika begreppssystem. Vanligen måste man
bestämma sig för en systemtyp som basis t.ex. för en
ordlista, en artikel osv. I en systematisk fackordlista är det
viktigt att presentationen av ett begreppssystem inte blir för
invecklad och att sambanden mellan begreppen är tydliga och
ordningsprinciperna klara. Kriterierna skall också vara
så enkla som möjligt.
Med hjälp av datorn kan vi presentera
komplicerade samband mellan begrepp och på så sätt
knyta ihop olika typer av begreppssystem med gemensamma begrepp
till ett stort flerdimensionellt makrosystem. Principer för
strukturering av sådana system behövs och utvecklas bl.a.
vid forskning i artificiell intelligens, hypertext och
databaser.
Speciellt i samband med hypertext talas det
mycket om möjligheterna att navigera fritt utgående
från ens egna associationer i en databas när man
söker information. Något överdrivet kan man
säga att de traditionella databaserna liknar alfabetiska
ordböcker: användaren måste känna till det
rätta ordet för att hitta begreppets definition eller en
översättningsekvivalent. Om man inte har de rätta
orden i minnet är ordboken eller databasen till föga
nytta. Det är säkert många som har haft frustrerande
upplevelser med olika slags uppslagsverk och söksystem.
Systematiska ordlistor och strukturerade
databaser ger flera olika möjligheter. Vid sidan av
alfabetiska register och sökord är det dessutom
möjligt att utnyttja den systematiska ordningen och hitta fram
till den sökta informationen även om man inte vet de
riktiga termerna som används för ett visst begrepp. Men
innan detta är möjligt skall någon analysera
begreppen, strukturera de olika begreppssystemen och skapa de
länkar som användaren kan välja emellan. Det är
speciellt dessa behov som jag har haft i tankarna i min
avhandling.
Till slut vill jag konstatera att begreppssystem
erbjuder ett intressant forskningsobjekt och jag upplever att denna
undersökning har öppnat vägen till ett stort
forskningsområde. I fortsättningen är det
framför allt de olika tillämpningsmöjligheterna som
jag kommer att koncentrera mig på, vilket inte har varit
möjligt i samband med detta arbete.
Källor
Borges, Jorge Luis (1993) John Wilkinsin
analyyttinen kieli. (Orig. El idioma analítico de John Wilkins
1952) I Borges: Haarautuvien polkujen puutarha. WSOY.
Foucault, Michel (1989). Die Ordnung der Dinge.
(Orig. Les mots et les choses 1966). Frankfurt am Main:
Suhrkamp.
Linné, von Carl (1735). Systema Naturæ,
Holland; citerad ur Malmeström, Elis: Carl von Linné.
Geniets kamp för klarhet. Stockholm 1964.
Nuopponen, Anita (1994). Begreppssystem för
terminologisk analys. Doktorsavhandling. Acta Wasaensia,
Vasa.
Rosing, Hans (1992). Vetenskapens logiska
grunder. Sjunde upplagan. Hangö: Schildts.
Texten är Lektio Praecursoria från
disputationen den 10.9.1994, då jag försvarade min
doktorsavhandling "Begreppssystem för terminologisk analys".
Som opponenter fungerade Bengt Sigurd och Heribert Picht och som
kustos Christer Laurén. |
|
LEHDISTÖTIEDOTE
VÄITÖSKIRJA
KÄSITEJÄRJESTELMISTÄ
Anita Nuopponen: Begreppssystem för
terminologisk analys (käsitejärjestelmät
terminologisen analyysin apuna)
Tutkimuksessa pohditaan erilaisia tapoja
analysoida ja järjestää ammattikäsitteitä
ja - termejä. Lähtökohtana on esim. eri alojen
sanastoja laadittaessa käytettävän systemaattisen
terminologisen analyysin tarpeet. Tavoitteena on luoda
yleistä, monien ammatillisen ja tieteellisen
viestinnän ongelmien ratkaisemiseen sopivaa teoriaa.
Käsitteet järjestykseen
Joudumme päivittäin tekemisiin monien
erilaisten luokittelujen kanssa. Milloin meitä luokitellaan
punatukkaisiksi, akateemisiksi työttömiksi, tai
kaupunkilaisiksi tai milloin me luokittelemme esim. uutarhassamme
kasvavia kasveja hyötykasveiksi tai rikkaruohoiksi.
Ammatissamme joudumme tekemisiin monien vielä
hienojakoisempien jaottelujen kanssa. Kirjapainoille on
tärkeää painotuotteiden jaottelu eri tyyppeihin,
postilla on omat luokittelunsa lähtevälle postille,
säätieteilijöille tärkeää on esim.
pilvien jaottelu:
Myös Linné järjesti kasveihin ja
eläimiin liittyvää käsitteistöä
vastaavalla tavoin hierarkioihin. Tutkimukseni selvittelee mm.
tällaisia tapoja järjestää
ammattikäsitteitä ja termejä.
Toinen tavallinen jaottelutapa on kokonaisuuden
jako osiin, esim. teurastajalle ja lihakauppiaalle tärkeä
käsitteistö liittyy yhteen osa-kokonaisuussuhteiden
avulla, onhan heille tärkeää esim. sian paloittelu
osiin (potka, sisäfile jne.). Erilaisissa prosesseissa, kuten
esim. kirjapainossa, voidaan erottaa erilaisia vaiheita, jotka
seuraavat toisiaan tai tapahtuvat yhtäaikaa.
Lääkärille taas osa tärkeästä
käsitteistöstä liittyy toisiinsa syy-
seuraussuhteiden avulla, esim. mistä mikäkin oire johtuu.
Armeijassa taas jokapäiväiseen viestintään
kuuluu arvojärjestyksen hallinta. Vesitutkija taas on
kiinnostunut siitä, mitä kaikkea vedessä on -
kaloja, leviä, saasteita jne. Käytän
näistä suhdetyypeistä nimityksiä looginen
käsitesuhde, koostumussuhde, temporaalinen käsitesuhde,
kausaalisuhde, arvosuhde ja sijaintisuhde. Nämä ovat
muutamia esimerkkejä erilaisista käsitteiden
järjestämismahdollisuuksista, jota tutkimuksessani olen
kehitellyt.
Käyttömahdollisuuksista
Kehittelemiäni malleja ja
käsitteellisiä työkaluja voidaan
käyttää apuna selviteltäessä eri
ilmiöiden välisiä eroja,
määriteltäessä käsitteitä,
kartoitettaessa tutkittavan erikoisalan
ammattikäsitteistöä ja termistöä.
Tutkimani teoria ja menetelmät ovat saaneet alkunsa
tämän vuosisadan alkupuolella ammattialojen sanastojen
laatimisesta. Tällöin käsitejärjestelmät
saivat keskeisen aseman, sillä todettiin, että
käsitteet ovat riippuvaisia toisistaan eikä niitä
voida määritellä tuntematta niiden
lähikäsitteitä. Käsitejärjestelmiä
voitaisiin kuvata verkostoiksi, jotka heijastavat
käsitystämme alan ilmiöiden välisistä
suhteista. Silmukohtina näissä verkostoissa ovat
käsitteet, tietomme tietystä ilmiöstä, ja
käsitteiden väliset suhteet, jotka perustuvat
havaintoihimme ilmiöiden välisistä
yhteyksistä.
Sanastoja laadittaessa
käsitejärjestelmien avulla kartoitetaan alan
käsitteet ja termit, käsitteiden väliset erot,
laaditaan määritelmät, luodaan uusia termejä ja
järjestetään sanakirjan artikkelit systemaattiseen
järjestykseen. Systemaattisia sanastoja pidetään
erikoisaloille sopivimpina kuin aakkosellisia, sillä silloin
ei olla sanojen vankeja - voidaan vaellella ympäri sanastoa
teemasta toiseen, määritelmästä toiseen ja
etsiä käsitteitä, vaikkei tiedettäisi
etukäteen niiden nimityksiäkään. Aakkoselliset
sanastothan eivät anna tätä mahdollisuutta,
sillä niissä toisilleen läheiset käsitteet on
erotettu toisistaan sen mukaan, mikä sattuu olemaan niiden
nimitysten alkukirjaimet.
Nykytekniikka on tuonut mukanaan hypertekstin,
hypermedian ja CD-ROMit, jotka toisaalta laajentavat
käsitejärjestelmien sovellusmahdollisuuksia ja toisaalta
antavat uusia ulottuvuuksia ammattisanastojen laatijalle. Monet
painetun sanakirjan rajoitteista poistuvat ja tekstin lisäksi
voidaan käyttää graafisia esityksiä, kuvia,
animaatiota ja ääntä havainnollistamaan vaikeita
ammattikäsitteitä. Sanastoartikkelit voidaan
linkittää toisiinsa monin eri tavoin. Erilaisten
käsitesuhteiden avulla voidaan luoda verkostoja, joista
käyttäjä voi etsiä haluamaansa tietoa. Sanahaku
tietenkin on myös mahdollista ja nopeampaa kuin painettua
sanakirjaa selatessa. Oma suunnitelmani on laittaa
väitöskirjani ja sen sisältämä
käsitteistö ja termistö tietokoneelle
hypermediaesitykseksi kuvioineen kaikkineen! Silloin lukija voisi
vaikeiden käsitteiden kohdalla halutessaan saada esille
määritelmän ja esimerkin tai palata suoran linkin
avulla kohtaan, jossa edellisen kerran puhuttiin samasta asiasta.
Toivottavasti vain löydän aikaa tähän! |
|
ERRATA
Anita Nuopponen (1994). Begreppssystem för
terminologisk analys. Acta Wasaensia, Vasa
universitet.
|
SIDA
|
FEL
|
BORDE
VARA
|
|
3
|
tjänsteledigheter
|
tjänstledigheter
|
|
3
|
specialiceringsområde
|
specialiseringsområde
|
|
9
|
31. Exempel på
logiskt
|
Exempel på
ett
|
|
|
32.
-"-
|
-"-
|
|
10
|
51. ...
över/underordning
|
över-/underordning
|
|
11
|
81.
Indelningen
|
Indelning
|
|
11
|
101. Exempel på
genetiskt
|
Exempel på
ett
|
|
11
|
102.
-"-
|
-"-
|
|
12
|
115. Exempel på
begreppsligt
|
-"-
|
|
12
|
116. Förslag
till indelning
|
Förslag till
en
|
|
13
|
15. Skiss för
klassificering
|
Skiss för
en
|
|
21
|
enbart på
abstraktionssystem
|
logiska
begreppssystem
|
|
32
|
vi
litteraturgenomgång
|
vid
...
|
|
35
|
nära dess
ontologiska begreppssystem.
|
... begreppssystem
(se 5.1.1).
|
|
36
|
användas direkt som en direkt
framställning
|
användas direkt
som en framställning
|
|
56
|
Referenten
är densamma
|
Företeelsen
är densamma
|
|
61
|
ohne Kenntnis
son
|
..von
|
|
62
|
"den klass ...
avgränsar (Marc-Wogau)
|
...
avgränsar" (...
|
|
64
|
Att skilja ... man
skriver.
|
... skriver om
dem.
|
|
64
|
14 ... och markerat citaten med en annan
stil.
|
[satsen skall bort; stilen har
återställts, men fotnoten inte
uppdaterats!]
|
|
65
|
(med undantag
de exemplen...
|
av
|
|
67
|
(se fig.
10)
|
fig.
8
|
|
69
|
(Wüster 1985:
8f.)
|
8ff.
|
|
77
|
Synonymi och
polysemi förekommer
|
Begreppen synonymi och polysemi
behandlas
|
|
78
|
1990:
33)
|
33).
|
|
98
|
ursächliche
Zusammenhang
|
ursächlicher
|
|
99
|
omformulerar
såsom...
|
omformulerar
jag såsom
|
|
100
|
kan man kunna
uppfatta
|
kan man
uppfatta
|
|
104
|
jag att
betraktar
|
..
betrakta
|
|
106
|
ledbegreppen
referenter
|
ledbegreppens
referenter
|
|
142
|
i fig. 53 och
54
|
i fig. 31 och
32
|
|
142
fig
33
|
bundet morfem fritt
morfem
|
fritt morfem bundet
morfem [har bytt plats]
|
|
146
|
(fig.
32)
|
(fig.
31)
|
|
153
|
F, G, H och
E
|
F, G, H och
M
|
|
162
|
en
delen
|
en
del
|
|
187
|
latinets
|
grekiskans
|
|
218
fig
116
|
transformationsrelation
transformationsrelation
|
transmissionsrelation
transmissionsrelation
|
|
259
|
extensionell logisk
begreppsrelation:
intensionell identitet
intensionell inklusion
intensionell
överlappning
intensionell
disjunktion
intensionell
konjunktion
|
extensionell logisk
begreppsrelation:
extensionell identitet
extensionell inklusion
extensionell
överlappning
extensionell
disjunktion
extensionell
konjunktion
|
|
|
|
|
|
|
Tutkimus ja projektit - Resear...
