Anita Nuopponen

Vasa universitet

Att integrera terminologilära i olika utbildningsprogram

1. Inledning

Möjligheter att tillämpa terminologiläran presenteras i litteraturen ofta med fokus på ordlistearbete, termbanker och standardisering, dvs. ett mer eller mindre organiserat och målmedvetet terminologiarbete. Detta är viktig information för t.ex. översättare, facktextproducerare och andra informationsförmedlare, de använder ju färdiga terminologiska produkter, samlar sina egna databaser eller kan t.o.m. delta i ett ordlisteprojekt. Däremot saknas det oftast redogörelser för den direkta nyttan av de terminologiska metoderna för t.ex. översättare - även i litteraturen som är avsedd för översättare. Detta speglas ganska tydligt i att översättarna säger att de inte har tid för terminologiska analyser och begreppssystem och inte heller tillräckligt med nytta av sådana i sitt dagliga arbete. Ändå finns det mycket i terminologins teori och metoder som är nyttigt för t.ex. en översättare och som en erfaren översättare redan intuitivt tillämpar.

I detta föredrag försöker jag beskriva betydelsen av de terminologiska metoderna för olika målgrupper på basen av de erfarenheter som vi har fått fr.o.m. slutet av sjuttiotalet då undervisningen i de terminologiska metoderna introducerades i Vasa. Vi är hela tiden tvungna att fundera mera och mera på olika målsättningar och tillämpningssyften när vi planerar undervisningen i terminologins teori och metoder.

2. Studieprogram vid Vasa universitet som innehåller en terminologikomponent

Kurser i terminologiska metoder och fackspråksforskning ingår nuförtiden i flera olika studieprogram och biämnen vid Vasa universitet. I det följande skall jag ge en översikt över dessa studieprogram och biämnen.

Program som arrangeras av språkinstitutionerna

a) Språk (dvs. svenska, finska, tyska, engelska) som huvudämne (leder till fil.mag.; inkluderar inriktingar i översättning, tolkning, kultur och litteratur; med möjlighet att fortsätta med doktorandstudier). Terminogiläran infördes i Vasa 1980 som ett stödämne för översättarstuderanden inom ramen för tillämpad språkvetenskap. Eftersom översättarutbildningen, såsom den allmänna språkutbildningen i Vasa, har alltid haft en stark betoning på moderna språk och fackspråk, är terminologiläran en naturlig och nödvändig komponent. Det har ansetts från början att det behövs översättare som specialiserat sig på facktexter och därför har språkundervisningen stötts utom med allmän lingvistik också med fackspråksteori och terminologi.

b) Personal Development Program för översättare som vidareutbildar sig i sitt nuvarande yrke. Samarbete mellan fortbildningscentralen vid Vasa universitet och institutionen för nordiska språk.

Program som arrangeras av institutionen för kommunikationforskning

a) Terminologilära som biämne börjades 1988, och studeras för det mesta av översättnings-, tolk- och kommunkationsstudenter.

b) Kommunikationsvetenskaper som huvudämne börjades 1990. Medan översättarstuderande och andra språkstuderande kommer utanför institutionen för kommunikationsforskning, studerar våra egna studeranden kommunikationsvetenskaper som huvudämne. Huvudämnet utgörs av en integration av flera discipliner som behandlar kommunikationen mellan människor ur olika synvinklar: tillämpad språkvetenskap (inklusive t.ex. fackspråksforskning och terminologilära), informationsvetenskap, journalism, semiotik och multimedia- samt datorstödd kommunikation.

Dessa studenter riktar sig utom på traditionella mediayrken, dvs. journalister, informatörer, reklambranchen och kommunikationslärare, också på nya mediayrken: t.ex. multimediaproducerare, webmasters och andra. Flera har fått job som teknikinformatörer. En del jobbar också med översättning, eftersom de ju har läst språk som biämnen och/eller studerat utomlands i Erasmus-utbyte.

Tidigare var terminologiundervisningen för det mesta avsedd för översättarstudenter, men vid införandet av det nuvarande huvudämnet kommunikationsvetenskaper år 1990 förändrades bilden. Överassistenten i tillämpad språkvetenskap, vars uppgift är att undervisa och forska i terminologiläran placerades till institutionen som tog hand om den nya utbildningen. Därmed blev terminologiläran en del av kommunikationsvetenskaperna och vi har därmed också utvidgat synvinkeln.

c) Kommunikationsvetenskaper som biämne, som läses av marknadsföringsstuderande (blivande ekon.mag.) och språkstuderande.

d) Multimediakommunikation som biämne. Som en av våra specialiteter från början av kommunikationstudier år 1990 har vi haft kurser i multi- och hypermedia och annan datorstödd kommunikation. Nuförtiden har vi ett mångsidigt kursutbud som å ena sidan delvis ingår i huvudämnesstudier av kommunikationsvetenskaperna. Å andra sidan utgör dessa kurser ett biämne, som läses av studeranden över fakultetsgränser, t.ex. datavetare, ekonomistuderande, samhällsvetare, språkstuderande osv. Detta biämne innehåller också en terminologisk komponent. För att kunna ge översättarstudenter större chanser inom teknisk kommunikation, bjuder vi också en möjlighet att integrera kurser i multimediakommunikation och teknisk kommunikation i biämnet terminologiläran.

Program som arrangeras av inst. för kommunikationforskning i samarbete med andra

a) Utbildningsprogrammet Multimediasystem och teknisk kommunikation eller Gig@ som det i dagligt tal kallas, är ett nytt utbildningsprogram, som inleddes hösten 1996 som ett samarbete mellan vår institution och institutionen för datavetenskap och produktionsekonomi. Huvudämneskomponenten består till hälften av studier i kommunikationsvetenskaper och till hälften av studier i datateknologi. Också studenterna kommer från dessa två institutioner. Utbildningen leder antingen till fil.mag. eller ekon.mag. beroende på institutionen där studenten är inskriven. Inom detta program får studera de bl.a. olika komponenter som är viktiga både för teknikinformatörer (technical communicators) och multimediasystemplanerare samt för andra nya mediayrken.

Upphovet till detta utbildningsprogram var å ena sidan en kurs i multimedia på engelska för utländska studenter som vi ordnar sedan 3 år tillsammans med datavetare och tekniska institutet, och å andra sidan ett dokumentationssystemprojekt som vi utför i samarbete med industrin.

b) En annan biprodukt av våra industriprojekt är Personal Development Program för teknikinformatörer (PD-program) som redan arbetar med teknisk dokumentation i olika firmor. Detta program som är unik i sitt slag i Finland planerades tillsammas med firmor som Nokia Telecommunications och ABB Transmit och genomförs tillsammans med universitetets fortbildningscentral. Programmet är godkänt av undervisningsministeriet och ger ett diplom och kan användas som en del av doktorandstudier.

c) Ytterligare ingår terminologikomponent också i två utbildningspaket som vi ordnar i öppen universitet tillsammans med fortbildningscentralen: dvs. multimediakommunikation och kommunikationsvetenskap i öppet universitet, båda komponenter motsvarar ungefär de normala biämnesstudierna.

3. Översikt över terminologikurser

Terminologikurser och facksprå:	omfång	timmar
Fackkommunikation och fackspråk	2	20
Inledning i terminologiläran och -arbete	2	24
Terminologisk lexikografi	2	20
Begreppsanalys	2	20
Klassiska språk och termbildning	2	20
Terminologisk projekt	5	30
Terminology management	2	20
Uppbyggnadskurs i terminologiläran	2	10
Terminologiskt seminarium	5	24
Nära besläktade kurser:
Strukturerad text	2	25
Technical writing	2	20
Informationssökning (Information Retrieval)	2	20
Popularisering av vetenskap	2	20
Kognitionsvetenskap	2	20
osv.

1 studievecka motsvarar 40 timmars arbete, inklusive föreläsningar och hemuppgifter.

4. Terminologilärans betydelse i olika sammanhang

Eftersom vi har så många olika målgrupper för terminologiundervisningen, har det varit nödvändigt å ena sidan att söka fram en gemensam kärna för de gemensamma kurserna och å andra sidan att utveckla kurser som ger praktiska kunskaper och färdigheter för vissa grupper, t.ex. översättare, teknikinformatörer, journalister, multimediaspecialister och en teoretisk basis för avhandlingar.

a. Kunskap om fackspråken

Till den gemensammma kärnan hör kunskap om fackspråken, speciellt om termernas och begreppens egenskaper. Man lär sig att fackspråk och termer är inte bara "fikonspråk", "jargon" eller "kanslispråk" som man ofta i språkvetenskaplig eller populärvetenskaplig litteratur eller på tidningarnas insändarspalter framställer dem. Fackmänniskor behöver sina termer och fraseologi för den inre kommunikationen, men de måste ta hänsyn till mottagaren i den yttre kommunikationen. T.ex. för ekonomistuderande bjuder de teoretiska kurserna och övningarna i terminologi och fackspråk en möjlighet att analysera terminologin och språket som används inom deras eget fack och att bli medveten om språkets betydelse som ett verktyg.

b. Termbildning och -val

För blivande översättare, journalister, redaktörer, informatörer, teknikinformatörer är det viktigt att lära sig skillnaden mellan allmänspråk och fackspråk, allmänspråkets ord och facktermer. Under kurserna borde de få det klart för sig att facktermer är bundna med begrepp och att de inte kan t.ex. översättas hur som helst eller utbytas mot en annan term för växlingens skull. Det gäller att bli noggrannare med användningen av facktermer och -begrepp än vad t.ex. journalister vanligen brukar vara.

Terminologiska metoder blir nyttiga för översättaren eller teknikinformatören när hon/han måste leta efter termer i sådana fall då det inte finns några färdiga ordlistor eller termbanker på textens fackområde. Det kan gälla t.ex. nya fackområden eller nya produkter och innovationer. Då hjälper det när man har övat sig i systematisk begreppsanalys och kan utföra punktuella analyser i käll- och målspråk för att finna motsvarigheter t.ex. i facklitteratur eller med hjälp av specialister. De måste också känna till de olika termbildningsprinciperna och krav på goda termer, eftersom de ofta kan stå inför uppgiften att bilda nya termer om begreppet är så nytt att det helt enkelt inte finns några termer ännu.

c. Logiskt tänkande

En viktig komponent som utgör den röda tråden i alla terminologistudier som ett röd tråd är utvecklandet av logiskt tänkande. Det börjar med inledningskursen som är gemensam för de olika målgrupperna. Därpå följer en kurs i begreppsanalys som ägnas helt åt inlärningen av logiskt tänkande; dvs. att analysera begreppskännetecken, att kontrastera begrepp, att reda ut relationer mellan begrepp och att strukturera begreppssystem och att skriva defininitioner. Det är en mindre grupp bestående av studenter från olika målgrupper som deltar denna kurs.

Även om översättarna, teknikinformatörer, fackbokförfattare, osv. inte skulle ha mycket tid över för begreppsanalyser i sitt praktiska arbete, kommer då det logiska tänkandet som de utvecklat sig och övat under sina studier till hjälp. Att de redan då har bekantat sig med terminologins analysmetoder och ägnat tid åt att genomföra terminologiska projekt och att analysera olika begreppssystem hjälper dem också senare i arbetslivet. Begreppsanalys är ju någonting som vi alla gör hela tiden, men de terminologiska metoderna gör den synligare och effektiverar och systematiserar analysen av fackbegrepp.

I bästa fall blir den systematiska begreppsanalysen en naturlig del av arbetet, och någonting som sker automatiskt när man möter begreppsliga och terminologiska oklarheter och obekanta begrepp och termer.

d. Analys av nya fackområden

Speciellt facköversättare, teknikinformatörer och terminologer, men också journalister, redaktörer och informatörer, måste ofta bekanta sig med ett obekant fackområde - och detta så snabbt som möjligt. Här kommer de terminologiska analysmetoderna till hjälp. T.ex. teknikinformatören är i många fall inte själv specialist på produktens område, varför hon/han måste samla all möjlig information om produkten och ta reda på terminologin för att kunna producera en bruksanvisning eller handbok. Där tycker vi att satellitmetoden, som baserar sig på begreppssystemanalys, och som vi har tillämpat under flera år på olika kurser hjälper att komma i gång med arbetet.

e. Strukturering av texter

För sådana som skriver facktexter, t.ex. rapporter, tekniska handböcker, avhandlingar, uppsatser osv. är det ofta svårt att bestämma vad skall tas med i texten och i vilken ordning sakerna skall presenteras. (sk. writer's block). Här hjälper också satellitanalysen och begreppsanalysen. Vi rekommenderar studenter att tillämpa terminologiska metoder när de läser till tenter, skriver uppsatser osv. De arbetar ju dagligen med facktexter som de måste förstå och hålla i minnet. De måste kontrastera olika teorier och fakta och själva producera texter inom olika discipliner, t.ex. språkvetenskap, mediateori, marknadsföring, nationalekonomi osv. Att en del av dem faktiskt gör det bevisas av det att vi ofta får logiskt välstrukturerade, begreppsligt genomtänkta uppsatser och tentsvar i olika sammanhang.

f. Strukturering av hypertext och databaser

Speciellt för multimedia- och hypermediastudier utgör terminologiska metoder, i främsta hand begreppsanalys och begreppssystem, en metodologisk basis för att bestämma relationer mellan presentationens olika delar och utarbeta hypertextstrukturen. Under den intensivaste perioden på kurserna fylls multimediacentrets väggar med hypertextkartor som tydligen har influerats av det som studenterna lärt sig under terminologikurserna.

En komponent som ingår i Gig@-studier och i PD-programmet är dokumentationssystem och SGML-programmering, vilka vi håller på att arbeta med också i praktiken inom flera projekt som fått finansiering från olika instanser utanför universitetet.

g. Terminologidatabaser

För översättare och teknikinformatörer är det nödvändigt att samla egna terminologidatabaser. Om firman eller organisationen inte har några terminologer, är det oftast antingen översättare eller teknikinformatörer eller båda som utarbetar och underhåller terminologiska ordlistor och databaser. För översättarstuderande och multimediasystemstuderande (Gig@) samt andra intresserade har vi en kurs i terminologiska databaser, för Gig@ därtill ytterligare kurser i databasdesign som ordnas av institutionen för datateknologi och produktionsekonomi.

h. Definitionsskrivning

Att skriva definitioner är viktigt inte bara för terminologiarbetet, utan t.ex. tekniska beskrivningar och tidningsartiklar innehåller gott om definitioner och handböcker har ofta definitionsordlistor över de viktigaste begreppen som bilaga. Här kan terminologiläran erbjuda metoder för en logisk definitionsskrivning.

i. Att söka och presentera information

Att kunna finna och använda mångsidig facklitteratur och annat källmaterial och andra källor som underlag för terminologiarbetet utgör en del av terminologisk utbildning. Förutom att använda och bygga upp terminologiska databaser lär de sig också att söka terminologisk information i Internet, använda desktop publishing program samt att publicera i Internet, dvs. sådana färdigheter som ingår i de grundläggande kommunikationsstudierna. Vidare kan de ta kurser i grafisk design och visuell kommunikation, videoproduktion och mutimediadesign.

j. Terminologiarbete och -projekt

Det är inte bara terminologer som behöver kunskaper och kunnande i att utarbeta en fackordlista eller sätta upp en terminologisk databas, utan ibland också teknikinformatörer.

k. Life-long learning

Vi har flera studiehelheter med terminologikomponenten för vuxna i fortbildningscentralen. För dem kan studierna i terminologiläran ge kunskaper i att förstå skillnaden mellan fackspråk och allmänspråk, analysera begrepp och termer, strukturera och utveckla sina egna arbetsmetoder, och göra det lättare att lära in ny terminologi, när man t.ex. byter jobb, osv.

5. Till slut

Till slut skulle jag vilja hänvisa till den idag ofta citerade postmoderna uppfattningen om världens splittring och människans oförmåga att behandla det oändliga informationsflödet. Vi skulle vilja hävda att terminologiläran kan hjälpa oss alla i någon mån att få en helhetsbild och att förstå sammanhangen mellan olika saker samt att försöka undvika språkliga oklarheter.